Bort med gipset

Det började med en härlig skidtur en kväll i januari, närmare bestämt 19 januari. Åkte ospårat,, det var bakhalt. Jag halkade till vred nog benet och ramlade. Gjorde så jävla ont. Ringde mannen som inte svarade. Försökte resa mig, men gjorde för ont. Fick av mig skidan till slut. Upptäckte då att jag var iakttagen, av en räv. Ringde säkert 20 ggr till maken utan svar, skickade sms och talade kn på mobilsvar. Efter 30 minuter ringde han upp, han hade varit i lagården. Han skulle ta fyrhjulingen en och komma och hämta mig. Räven fanns hela tiden i min närhet tills maken kom.

Väl hemma, när maken skulle ta av mig pjäxorna vrålade jag av smärta. Förmodligen en rejäl stukning tänkte jag, lindade foten. Blev bättre efter några dagar, minkade fram, med införskaffat stödband på foten. Läste om vrickad foled och tyckte det dtämde in, i dessa tider ska man ju heller inte belasta sjukvården. 

Efter lite mer än en vecka kändes som det blev värre och ondare. Fick tid på vårdcentralen 9 dagar efter olyckan. Efter röntgen konstaterades att ett ben var brutet. Det blev en tur till ortoped akuten i Karlstad och operation.

Läkare och sjuksköterskor förundrades över att jag gått så länge med brutet ben.

Operation genomfördes med ryggmärgsbedövning bedövning. Läskigt värre att inte känna sina ben. Operationen var klar vid 17.30 och först vid 21.30 fick jag tillbaka känseln i benen och kunde åka hem.

Idag har jag då Äntligen blivit av med gipset, helt underbart. Tack.